För de som flyger in från väst till Bangkok är denna gata en mjukstart
vad Asien innebär och för de som lämnar Asien erbjuder Kao San Road
lagom portioner av det dekadenta livet i väst. Kao San road eliminerar
således allt för stora plötsliga kulturchocker. Här köper man piratkopior,
allt från kassettband och datorprogram till falska Timberlandstjortor,
studentkort och körkort (hm, vänta lite nu... :) )
Här försöker allt möjligt folk prångla ut varor till turister.
Resturanger serverar banana pancakes och visar de senaste hollywood-produktionerna.
Fördelen med Bangkok är att man kan lätt möta det riktiga Thailand några gator längre bort,
men i denna by på Ko Pha-Ngan var man fast.
Lyckligtvis lämnade jag byn och hittade en mycket lugnare by med underbara
stränder och trevliga människor. Jag återvände tillbaka till den ursprungliga
byn när det var dags för FMP, vilket var tämligen intressant.
Ett Full moon party äger som namnet antyder rum när det är fullmåne.
På den gamla goda tiden var det en avkommersialiserad företelse där
hippies konsumerade psykadeliska droger och dansade natten lång.
Numera är det lite turiststämpel på festen men det var fortfarande kul.
Här hittar man alla möjliga människor.
Allt från eldslukare, övertatuerat folk, civilklädda poliser och den vanligaste kategorin:
allmänt utflippade backpackers.
Till den sistnämnde gruppen hör nog en engelsman jag träffade till.
Han var orolig för att hans hjärta skulle kollapsa eftersom han hade tagit både
amfetamin och Viagra (potensmedicinen).
Jag blev aldrig riktigt klar över varför han hade tagit Viagra
såvida inte svaret "Hey man, it's wicked... Real cool!"
kan betraktas som tillräckligt informativt.
Dygnet runt-öppna apotek förser festdeltagarna med amfetamin under namnet Diet Pills.
Runt apoteken fanns långa kör med folk som akut ville minska sin vikt :)
Denna drog var också den enda som konsumerades öppet eftersom civilklädda polismän
gjorde diskretion till en dygd. Det var för övrigt kul att studera dessa
medelålders män som gjorde allt i sin makt för att smälta in bland omgivningen.
Det bästa försöket gjordes nog av en man med en väldigt skrikig hawaii-skjorta.
Alla resturanger med självaktning förvandlade sig till diskotek där man försökte
överrösta grannen med den senaste house-musiken. När solen så småningom steg upp
låg det utslagna människor lite överallt och en grupp människor höll fortfarande
på att dansa när jag åkte tillbax till min bungalow vid niotiden på morgonen.
Efter Thailand åkte jag till Malaysia vilket var ett ganska tråkigt land.
En positiv överraskning var den mångfald av mat som fanns.
Allt du kunde önska fanns överallt, så kan man sammanfatta läget.
En första inblick i malaysiskt samhälle gav ett positivt intryck hur så många
olika folkgrupper kunde leva tillsammans i harmoni. Malaysia består till största
delen av malay, kineser och indier. Efter att ha diskuterat saken med både
expats och malaysier får jag nog dra slutsatsen att Malaysia är ett tämligen
rasistiskt land, eller som en uttryckte det: malay har makten, kineserna
pengarna och indierna gör allt skitjobb. Efter att ha följt tidningar och
TV lite får jag känslan av att "I Malaysia är alla nöjda och glada.
Det har regeringen bestämt!"Medan Sveriges ekonomiska utveckling startade
genom en satsning på järnvägar så har Malaysia satsat på skyskrapor!
Det var nästan som att befinna sig i en parodi när man studerade skylinen i KL.
Filmen "Entrapment" ger förövrigt en hyfsat god inblick i KL:s skyline...
Malaysia lämnade jag tämligen snabbt för Indonesien, Sumatra,
vilket var en ovanlig upplevelse. Detta bl.a pga att islam är starkt förankrat i Indonesien.
Att resa ger en nya vyer och man lär sig mycket nytt såsom att oavsett hur fasansfullt man
tycker att någonting är så lyckas alltid Murphy komma pån ågot värre.
Innan jag kom till Indonesien var jag övertygad om att Karaoke var Hin Håles triumf.
Hur många gånger har man inte befunnit sig på sitt kinesiska hotellrum med
ljudisolering i klass med ett melitta-filter och svurit över tondöva asiater?
Nu kan jag å karaokens vägnar utbrista "Ha,Peanuts! Det senaste seriösa hotet
mot mitt mentala välbefinnande är dessa fallos-objekt intill moskeer a.k.a minareter.
Med dessa har en onämnbar potentat överträffat sig själv!. 04.30, jag upprepar,
04.30 på morgonen sätter de i gång. Ömsom babblas det (arabiska?), ömsom
någonting som kanske kan kallas klagosång. Föreställ er en genomsnittlig
manlig PRO-medlem som med sin Walkman lyssnar på låten "Power of love"
med FGTH och sjunger med högt. Högtalare runt omkring i städer och byar
spelar upp detta oväsen STARKT!!! Så håller det på fram tills dess trafiken
är så högljudd att man inte kan somna om. Fem gånger varje dag hör man detta
fenomen, 365 dagar om året!Det är intressant vilken kreativitetsstimulans
detta orsakar. Jag, kvällsmänniska, brukar inte prestera snilleblixtar på
morgnar direkt men nu kläcks den ena ideen efter den andra. Allt från att
kapa strömmen till minareten till att med en väl avvägd sprängladdning
förvandla minareten till den första mig veterligen muslimskt inspirerade
phallos-liknande satelliten precis bredvid rymdstationen MIR.
Tack vare gamle Walt Disney har man fått en liten snedvriden syn på djungler.
Efter att ha sett Djungelboken tror man lätt att det i varje träd i djungeln
bor en tiger och varje gren egentligen är en ondsint orm som dödar med ett
lillfinger (om den hade haft ett). Sanningen är att Sumatras regnskog egentligen
inte skiljer sig så värst mycket från Svensk skog. I regnskogen känner man
sig bara bra mycket mindre. Alla större djur tycks ha dragit slutsatsen att
Mr. Human är farligare för dem än tvärtom.
Intressanta djur/växter jag har sett:
Rafflesia. Världens största blomma som kan bli ungefär en meter i diameter
och som stinker av ruttet kött för att attrahera insekter.I regnskogen
kring Lake Maninjau lite söder om ekvatorn fanns denna sällsynta blomma.
Orangutanger: Dessa apor var riktigt lustiga att se.
I Bukit Lawang finns ett rehabiliteringscenter där man försöker lära aporna
att sköta sig själva i djungeln. Från olika zoos runt omkring i världen kommer
aporna för att lära sig att plocka frukt i skogen. Tyvärr var stället ganska
korrupt där pengar försvann i personliga fickor och ingen där har egentligen
ett riktigt intresse av att få aporna att klara sig själva eftersom de som
jobbar där då skulle bli överflödiga. Icke desto mindre går det inte beskriva
hur aporna svingade sig igen om djungeln för att komma till utfodringen.
Av aporna är endast gorillan större en orangutanger. Innan apan svingar sig
till nästa gren känner den om grenen är tillräckligt stark för att bära den.
Detta gör att man ser hur aporna gungar fram och tillbaka på jakt efter
tillräckligt starka grenar. Klart fräckt!En grupp kinesiska turister var
sig lika genom att ta fler bilder på mig med varierande sällskap av kineser
än på aporna (vad nu det innebär :) ).
Blodiglar. Jepp, djungeln kryllar av dessa varelser.
Den första jag såg såg ut som en svart smal larv som fanns på mitt pekfinger
och jag, givetvis utan att inse vad det var för nått, sade nånting i stil med
"Hey people, look at this cool animal!" Den rörde sig riktigt kul,
men när jag försökte ta bort den var det roliga slut.
Den sög sig fast i skinnet och jag insåg vad det var för nått.
Lite senare hittade jag ett märke där en blodigel hade suttit och kalasat på mitt blod,
fast den var borta. Ytterligare senare hittade jag en stor pa mitt ena ben.
Den första allvarliga naturkatastrofen har inträffat.
En mus har kalasat på mina jongleringsbollar!!!
Bollarna innehöll frön som en mus glatt upptäckte.
Jag kan garantera er att det inte finns jongleringsbollar i överflöd i asiatiska affärer,
men jag fortsätter att leta.
Kort om orterna jag har varit sen sist bortsett från ovan nämnda.
Penang, nordvästra Malaysia. En liten småmysig stad med stort matutbud.
Attraktionsvärde för kanske 2-3 dgr.
Kuala Lumpur. En större stad med skyskrapekomplex. Tämligen ointressant.
Melacka, södra Malaysia. En historiskt intressant stad. I övrigt inget speciellt.
Lake Maninjau.
Precis söder om ekvatorn på Sumatra, Indonesien. En mycket vacker vulkansjö.
I huset längs till höger på bilden bodde jag i nästan en månad
och tog det lugnt, trekkade i djungeln,badade och umgicks med ett gäng engelsmän.
Lake Toba. Också en vulkansjö. Vacker sjö men totalt tomt på turister
